Det är över. Klart och betart.
Skönt.
Trots minimalt med sömn, stress och motgångar så är OS otroligt roligt att bevaka. Det är inte bara världens bästa idrottare som samlas för att tävla om de åtråvärda guldmedaljerna utan också världens bästa sportfotografer som konkurrerar med varandra om de bästa bilderna. Varje dag är jakten på BILDEN.
Och även om grabbarna i Whistler har fått vara med om de bästa händelserna det här olympiska spelet så har jag ändå fått med mig minnen för livet. Ishockeyfinalen i hockeygalna Kanada - bara en sån sak.
Nu sitter jag på Calgarys flygplats och sitter och gör ut bilder från de senaste dagarna. Sånt som jag inte hunnit med. Konståkningen, lite skridskobilder och firandet på stan. Jag och Hövdingen åkte ut till Vancouvers flygplats redan nio i morse. Skillnaden mellan hans flight och min är han klockan 14 flög mot London och att jag först tolv timmar senare lämnar landet. Det blir en härlig 30-timmarsresa från dörr till dörr... (Nej KLM, det är inte roligt att få sin resa ombokad till en mycket sämre).
Vi ses på svensk mark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar