Det innebär att jag vunnit första pris tre år i rad och är nominerad för det sjätte året i rad. Extra kul är det i år eftersom prisutdelningen är på Fotografiska i Stockholm. 14 mars blir det fest!
Utöver det gläds jag extra med mina kollegor Carl Sandin och Niklas Larsson som vann 2:a pris i Sportbild respektive är nominerad i en av reportageklasserna. Överlag tycker jag att Bildbyråns inskickade material slår rekord i kvalitet. Aldrig har vi skickat in så mycket som varit så bra.
En stor anledning till den framgången är vårt mycket medvetna och hårda arbete med att coacha fotograferna i rätt riktning. En eloge går till vår bildkoordinator Jessica Mainardis som ständigt feedbackar fotograferna ute på fält. Genom att ha en tydlig vision för vad man vill uppnå når man i slutändan goda resultat.
1:a pris Sportbild. Kanadas Sidney Crosby gör mål på Henrik Lundqvist under ishockeyfinalen på OS i Sochi. |
3:e pris Sportbild. Sarah Sjöström dyker ner i vattnet under SM-finalen på 100 meter frisim i Borås. |
En liten smolk i bägaren är vad några personer uttryckt om min vinnarbild. Från "dussinfoto" till påståendet att "alla byråer har den bilden". Om man diskuterar nyskapande så är bilden på Sarah Sjöström mer kreativ sett till att ingen svensk fotograf tidigare tagit den sortens bild på tävling, det har däremot gjorts en hel del på internationell nivå.
Gällande påståendet att "alla byråer har den bilden" kan jag säga att det är direkt felaktigt. Av världens stora medier så har Getty Images inte bilden (deras liknande är tagen ca en sekund innan), inte heller Sports Illustrated. De som kommer närmast är AP och Reuters som båda har lyckats fånga situationen men har den på bild med pucken innan den går i mål. Den som bevakar mycket sport vet att det kan göra en stor skillnad i det slutgiltiga resultatet att sitta en meter till höger eller vänster, samt att hundradelar likaså påverkar i stor grad. Detta är den avgörande detaljen i den här bilden, pucken som går in i mål från lagkaptenen Sidney Crosby (som definitivt punkterade matchen där Sverige inte hade en chans). Det är en sak att ta den här typen av bilder lite då och då - jag har själv tagit snyggare takkamerabilder under 2014 - det är en helt annan att göra det på en OS-final där allt gällande access är begränsat. Jag känner mig faktiskt stolt över att vi har fotografer i Sverige som kan utmana de internationella byråerna som i jämförelse har oändliga resurser.
För att få access till att ta denna typ av bild så var jag tvungen att montera kameran flera dagar innan det första nedsläppet i hockeyn under OS. Därefter var jag tvungen att vara på arenan i princip varje dag tidigt på morgonen och efter midnatt för att vittja kort och byta batterier - till skillnad från de stora internationella byråerna fick vi inte köpa internetaccess till remotekamerorna vilket hade gjort att vi kunde ladda ner bilderna istället för att hämta dem fysiskt. Till den som är beredd att jobba lika hårt, länge och fokuserat (16- till 20-timmarsdagar under två veckor) önskar jag alla framgångar i världen!