Bilder från backen

Så här såg det ut i backen idag. Det blir ju av förklarliga skäl ganska likadana bilder eftersom man inte får byta position. Men det var blå himmel, vilket typ alla fotografer som ständigt bevakar alpint älskar.

Sol!

Idag kom äntligen solen! Jag och Janerik Henriksson på Scanpix njöt av vädret uppe i backen i väntan på tävlingsstart, även om jag på bilden ser ut att somna...

Foto: Nisse Schmidt

Efter det bestämde sig ett gäng bestående av Aftonbladet, TV4 och jag för att göra backen. Liftsystemet i Val d'Isère är helt enormt. Minst sagt. Det var underbart fram till att jag bestämde mig för att åka rakt in i Aftonbladets Jenny Modin och krascha huvudstupa.

Vi hade kunnat vara uppe i backarna hela dagen om det inte hade varit för en sista presskonferens med landslaget. Jens Byggmark fick återigen vara modell.

I mörkret finns en kille som inte känner kyla

Det var ju lavinvarning här för två dagar sen. Jag känner mig tvingad att illustrera hur det såg ut.

Brrr.

Men mitt i denna kalla, mörka atmosfär så dyker en kille upp som trotsar allt vad konventioner heter. Eller vad annat kan man säga om en snubbe som går ute i shorts medan alla andra pälsat på sig allt de kunnat?

En dag i snön

När jag gick upp för backen idag så var vädret minst sagt jobbigt. I vanliga fall åker jag ner för backen och letar efter en position. Men på grund av snöstormen och den dåliga sikten var det ingen idé. Till och med långt ner i backen var det kass sikt. Det kanske säger något att det snöade så mycket att kameran ofta inte klarade av att hitta fokus på åkarna. Därför blev det lite gråa bilder.

Till eftermiddagen klarnade det upp. Då var jag nere i målfållan. Då får man sikta uppåt istället:

Byggis

Den församlade presskåren skulle ta bilder på Jens Byggmark igår. Det känns nu som att varenda miljö utanför hotellet är använd. Därför var det extra svårt att ta bilder på honom eftersom de redan använda miljöerna var "brända". Men det löste sig till slut, även den första bilden på sätt och vis är en upprepning på ett porträtt på Maria Pietilä Holmner.

Och på något sätt fastnade jag på bild. Janerik Henriksson på Scanpix ville att jag skulle stå bakom ett fönster och hålla i en blixt för att testa hur det skulle se ut när han skulle ta bilden på Jens. Nästa gång ska jag inte se ut som en luffare.

"Kopian".

Jens för Aftonbladet.

Luffaren. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Värsta svängen, Hökarängen!

Jag skulle bloggat igår kväll men helt plötsligt fick jag ett ganska så kraftigt besked: om 20 minuter ska vi spränga på bergen för att undvika laviner. Som en följd av det blev man tvungen att hålla sig inomhus under 30 minuter. Det var inget jag hade lust med. Så jag jobbade som bara den i tio minuter och flydde sen presscentret. Och efter det fanns det ingen tillgång till internet.

Det var i alla fall en dag som innebar en hel del arrangerade bilder. Roligt med hunden som bara så där strövade framför Anja Pärson när jag tog bilder. Om posen hade varit lite mer avslappnad hade jag varit betydligt mer nöjd med bilden.

Men absolut roligast var Veronica Smedh (bilden längst ner) som helt utan förvarning slängde sig i en snödriva och slängde snö! Fullständigt underbart.

Tidigare idag hade hon åkt förbi TV4:s team, skrikit "Värsta svängen, Hökarängen!" och därefter siktat på ett hopp och saxat i luften. Se kultfilmen Sällskapsresan 2: Snowroller om du inte förstår citatet.

Anja och hunden.

Maria Pietilä Holmner.

Och från sidan.

Veronica Smedh - "Virre".

I väntan på...

När vädret är fint är det trevligt att bevaka alpina tävlingar. Men när det är som idag - full snöstorm - är det mindre roligt. Dagen har annars mest bestått av att boka nästa (!) resa, skicka över råfiler till redaktionen och ta tag i praktiska saker. Först om en och en halv timme är det presskonferens. Förhoppningsvis blir det då lite nya bilder här på bloggen.

Just det. Nästa resa innebär att jag missar Årets bild. Jag åker nämligen samma dag. Det suger, men det är oundvikligt. Sorry Nils.

Ibland är det glatt...

Andra gånger samlat...

Men alldeles för ofta besvikelse.