Backarna här i Val d'Isère är riktigt, riktigt branta. De är så branta att jag överväger att skippa att stå i backen vissa tävlingar. Att hasa ner för ett stup med en kamera på ena axeln och en stor, tung ryggsäck med ett långt tele och kamera i är inte direkt det säkraste man kan göra. Balansen blir en helt annan än vanligt.
Idag, på damernas träning kraschade Jessica Lindell Vikarby och en tyska. Jag var inte på plats eftersom jag fortfarande arbetade med att täcka herrarnas Super-G-tävling, men följde händelserna efteråt. Bilderna är dock tagna för bara en tidning, så jag kan inte lägga ut dem innan de är publicerade.
Det här är för övrigt den första långa arbetsdagen. Steg upp kl 08 och blev klar bara för någon minut sedan. När det väl händer något utanför schemat så drar timmarna iväg. Likaså avsaknaden av mat. Jag åt för första gången idag kl 21.
Annars väntar jag på att superbilderna (...) ska komma. Jag kommer inte att åka upp i en backe på många dagar eftersom det inte är någon idé att stå i backen på fartgrenar (se förra inlägget om det). Men någon gång lossnar det. Det krävs en dos extra kreativitet, sen släpper det.
Efter Jessicas krasch var de alpina tjejerna bara två, istället för tre.
En testbild med ett tilt-shift-objektiv. Men den är kanske för liten för bloggformatet?
2 kommentarer:
Låter mindre skoj att inte få käka på en hel dag. Ang. tilt-shift bilden så tror jag inte att den är för liten, snarare att den är tagen ur, trodde inte att jag skulle skrivde det men, fel vinkel. De bilder jag har sett och upplevt mest "ohhh" är när bilden är tagen ner på något. T.ex en bild på en bil tagen från en balkong. Men jag är helt övertygad om att du kommer bevisa mig fel. =)
Fredrik: Det har du alldeles rätt i. Jag har ännu inte lyckats hitta någon position uppifrån. Ska försöka. Har ju ändå ett helt VM på mig ;) Behövdes dock en testdag med objektivet. Bara fokuseringen gör ju en förbryllad.
Skicka en kommentar