Jag hade aldrig bevakat en skidsprint tidigare. Eller sett en på tv. Därför hade jag inte riktigt koll på var jag skulle positionera mig. Damernas kval var först. Det blev pannkaka. Till herrarnas kval hade jag fått koll på situationen. Så när Hanna Falk och Emil Jönsson båda gick i mål som ettor hade jag de bilder som behövdes.
Sen fortsatte oturen. Jag springer runt en avspärrning för att komma till prisutdelningarna då jag sätter ena foten på en hal fläck. Jag rasar i backen tillsammans med mitt långa teleobjektiv, kameran med objektiv flyger ett flertal meter längre fram och landar i en hård krasch. Just då är jag fullständigt uppgiven. Mitt 70-200 har en spricka i sig och kamerans displayer fungerar inte alls.
Till slut får jag igång allt igen men då har prisutdelningarna redan förflutit. Jag nöjer mig med att konstatera att jag haft bättre veckor.
2 kommentarer:
Hang in there Joel! Jag tycker du gör ett kanonjobb trots att du verkar vara värsta olyckskorpen just nu. Snart får du komma hem igen, och då kommer allt att kännas bättre. Kram på dig!
Har du någon fungerande utrustning för tillfället?
Skicka en kommentar