Årets bild...

Samma visa varje år... Men i år slog jag rekord i att vara sen till Årets bild. Två minuter i nio (deadline var klockan nio) hade jag skickat in 16 singelbilder och ett reportage. Jag var jättenöjd med att ha hunnit göra ett reportage som jag kunde skicka in, men om jag hade hunnit sätta mer tid på det hade jag kunnat dra ner på antalet bilder och kopiera de jag hade kvar snyggare och bättre. Dessutom hade jag gärna haft tid att skriva bildtexter till reportaget. Och det skulle kanske inte ha varit så många singelbilder...

Men det är kul med tävlingar. Man får se det bästa från året, får en återblick på vad man själv uträttat, kanske sätter upp mål för nästa år och i viss mån en bilddiskussion som inte existerar under andra delar av året. Sammantaget är det alltså pepp!

Ångestdelen är ju dock alla deadlines, att skriva om bildtexter till engelska och anpassa bilder och urval gentemot de olika internationella kraven.

Nu återstår World Press Photo, Picture of the Year och Best of Photojournalism. Finns det någon mer?

Kamelrace i Dubai. Av det blev det ett reportage med lite för många bilder.