Fick veta i torsdags, när jag var uppe hos föräldrarna i Norrbotten, att det bara var att sätta sig på nästa plan hem till Stockholm och några timmar senare på ett nytt plan till Mexico City. Så när jag kommit fram, efter 16 timmars färd (Delta Airlines rekommenderas INTE), läser jag att jag hamnat i ett av världens farligaste länder just nu. Läs Peter Wennmans krönika om situationen i Mexico.
Det som är dumt med sådana här stressresor är att man inte hinner läsa på något om landet. Kidnappningar, visst, men jag tänker på sånt som valuta, restider, etc. Praktiska saker alltså. Det känns sådär att komma fram och inte ha en minsta susning om hur mycket en peso är värd. Nu ska jag i alla fall läsa på lite grann om staden (vet att "lucha libres", typ wrestling, och tjurridning är stort här) och försöka hitta något spännande att plåta när det inte är matchdagar. Om du har något tips tar jag gärna emot det. Och vet någon hur säkert det är att röra sig på stan här?
Just det. Varför jag är här? Sven-Göran Eriksson tränar ju det mexicanska fotbollslandslaget. Matcher mot Jamaica och Kanada samt en pressträff ska hinnas med under en vecka.
1 kommentar:
Tycker jag synd om dig? NEJ!
Skicka en kommentar