Quiet please!

Något jag hade väldigt svårt för när var på min första golftävling var detta att golfspelarna är så otroligt ljudkänsliga.

Golffotograferingsregeln nummer ett är: ta inte bilder i backswingen - förutsatt att du inte har en ljudlös kamera (vilket jag inte hade). Om du gör det kommer du att få en fly förbannad golfare på dig som placerar ett stycke klubba runt din hals. Detta kände jag emellertid till sen innan, så jag höll mig borta från det.

Något jag dock inte kände till var att de blir nästan lika irriterade om man upprepade gånger tar bilder när de står och koncentrerar sig och blickar ut över banan. Men i det fallet tycker jag att det blir löjligt. Om andra idrottare kan utöva sin sport med samma precision inför tiotusentals skrikande människor - kanske där års förberedelser avgörs i bråkdelen av en sekund - borde en golfare kunna göra ett utslag om det låter lite grand från en kamera.

Annars ska dock sägas att jag gillade att fotografera på golftävlingen - så länge det var bra väder. Vackra omgivningar gjorde det möjligt att ta snygga bilder. Det var samtidigt utmanande att hitta rena bakgrunder, speciellt när tv-kamerorna började flockas i bakgrunden när det utkristalliserades en tydlig ledare av tävlingen den tredje dagen.