Fjärrstyrt resultat

De långa dagarna fortsätter och jag fortsätter min bildbonanza. Frågan är dock om jag kanske får skämmas en aning över att nio av femton bilder i det här inlägget kommer från fjärrstyrda kameror...

Inga svenska höjdare

Alltså. Det är långa dagar här. 19, 20 och 19 timmar de tre senaste dagarna. Så jag skriver bara några ord som förklarar bilderna.

Thörnblad kom fyra, det regnade brutalt mycket under början av eftermiddagspasset (mina skor är fortfarande dyngsura), de andra svenskarna gick det sådär för, maskoten tog en paus, ryssarna var överlägsna i höjdhoppet. Och avslutningsvis en bild från igår, en siluett av Carolina Klüft.

Låååååång dag

Sjukt lång dag. Upp 07.00. I säng nu efter 03.00. Därför blir det bara en bildbonanza nu, trots att det finns mycket att säga om vad som hänt under dagen. Kanske återkommer om det om det finns tid över imorgon.

EM har startat

Idag började EM på riktigt. Och vilken dag sen.

Upp 05.30 på morgonen och iväg med bussen till arenan 06.30. Väl där väntan för att få sätta in en fjärrstyrd kamera vid längdhoppsgropen.

Jag och Anders Wiklund på Scanpix konstaterade väldigt snabbt att man på det här mästerskapet ägnar stor del av sin tid åt att leta efter en ren bakgrund. Glipor mellan tv-kameror och annat skräp är det som erbjuds. Det är faktiskt riktigt, riktigt svårt att ta bra bilder här om man inte har innerplansväst. Runt hela banan är det nämligen placerat ett rekordhögt reklamstaket som man dessutom inte får stå bakom.

För att få en innerplansväst jobbar man antingen på en av de stora internationella byråerna eller ställer sig snällt och köar/ber/ansöker om att få gå in under en kort tid under ett speciellt skede. Det funkar så att man fyller i ett dokument dagen innan till exempel då Carolina Klüft tävlar i längd. I det dokumentet anges vem jag jobbar för, vem eller vilka som jag vill ta bild av, tiden de tävlar på och vilket land de representerar. 

I mitt fall idag innebar det idag att jag fick komma in fem minuter för att ta bilder på ett - endast ett - av Linus Thörnblads hopp. Och då kan jag säga att jag var ganska så nöjd med att överhuvudtaget få komma in. Av 14 innerplansvästar var det till sent idag bara en av dem som går på rotation, alltså som delas ut till dem som ansökt om att få fotografera på innerplan. Ironiskt nog är det betydligt svårare att få innerplansaccess här är det var under OS i Peking. Det beror helt enkelt på dålig organisation.

Jag kan dock gilla utmaningen. Det finns en viss tjusning i att fightas mot systemet och lyckas få en speciell access. Det jag däremot inte gillar är att det på presscentret inte fanns en tillstymmelse till mat eller frukt. Det innebar att vi tre fotografer som gick upp tidigt inte fick någon som helst mat fram till 15.30. Att vi alla är möra nu, det är ingen underdrift.

Med det sagt, 19,5 timmar senare kan jag äntligen slå igen datorn. Godnatt.