Det här inlägget skulle ha kommit för länge sen men jag har helt enkelt inte kunnat skriva det. På lördagen efter Årets bild kollapsade jag på mitt rum. Jag hade röda prickar på halva kroppen och var svullen i ansiktet. Som tur är fick jag hjälp av mina vänner Daniel, Åsa och Robban och blev förd i ambulans till sjukhuset i Norrköping. Under två dygn var jag i princip okontaktbar. Ett elakt virus hade planterat sig i kroppen och i kombination med hög feber och värktabletter slog det ut kroppen fullständigt.
Under torsdagen fick jag i alla fall komma hem. Nu innebär dagarna mycket sömn, väldigt mycket film- och tv-tittande och en del bokläsning. Om allt går som planerat ska jag börja jobba igen på måndag. Om inte så blir det kanske lite tyst på bloggen ett tag till.
Tråkigt nog med allt det här är att jag faktiskt aldrig såg min egen utställning som hängde i Norrköping under Årets bild-helgen. Jag har fått lite respons på bilderna av dem som såg hängningen men det hade givetvis varit kul att se det med egna ögon.
Jag hade - oväntat nog - faktiskt tänkt skriva om min bild ovan och varför jag tycker juryn gjorde fel som överhuvudtaget gav den ett pris (2:a pris i Sport action). Vi får se, det inlägget kommer kanske senare.